Paulus' brev till Filemon

               Hälsning.  Bön om tillgift för Onesimus.
                             Slutönskan.

  1.  Paulus, Kristi Jesu fånge, och brodern Timoteus hälsa Filemon,
      vår älskade broder och medarbetare,
  2.  och Appfia, vår syster, och Arkippus, vår medkämpe, och den
      församling som kommer tillhopa i ditt hus.
  3.  Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, vår Fader, och Herren
      Jesus Kristus.

  4.  Jag tackar min Gud alltid, när jag tänker på dig i mina böner,
  5.  ty jag har hört om den kärlek och den tro som du har till Herren
      Jesus, och som du bevisar mot alla de heliga.
  6.  Och min bön är att den tro du har gemensam med oss må visa sig
      verksam, i det att du fullt inser huru mycket gott vi hava i
      Kristus.
  7.  Ty jag har fått mycken glädje och hugnad av den kärlek varmed
      du, min broder, har vederkvickt de heligas hjärtan.

  8.  Därför, fastän jag med mycken frimodighet i Kristus kunde
      befalla dig att göra vad du nu bör göra,
  9.  beder jag dig dock hellre därom för kärlekens skull -- jag,
      sådan jag nu är, den gamle Paulus, han som därtill nu är en
      Kristi Jesu fånge;
 10.  ja, jag beder dig för min son, den som jag har fött i min
      fångenskap, för Onesimus,
 11.  som förut var ingalunda var dig till "till gagn", men som nu är
      både dig och mig till stort gagn.

 12.  Denne sänder jag här tillbaka till dig; och när jag så gör, är
      det såsom sände jag åstad mitt eget hjärta.
 13.  Jag hade väl själv velat behålla honom hos mig, så att han å
      dina vägnar kunde hava betjänat mig i den fångenskap som jag
      utstår för evangelii skull.
 14.  Men utan ditt samtycke ville jag intet göra, ty det goda du
      gjorde skulle ju icke ske såsom av tvång, utan göras av fri
      vilja.
 15.  När han för en liten tid blev skild från dig, skedde detta till
      äventyrs just för att du skulle få honom igen för alltid,
 16.  nu icke längre såsom en träl, utan såsom något vida mer än en
      träl: såsom en älskad broder.  Detta är han redan för mig i
      högsta måtto; huru mycket mer då för dig, han, din broder både
      efter köttet och i Herren!

 17.  Om du alltså håller mig för din medbroder, så tag emot honom
      såsom du skulle taga emot mig själv.
 18.  Har han gjort dig någon orätt, eller är han dig något skyldig,
      så för upp det på min räkning.
 19.  Jag, Paulus, skriver här med egen hand: "Jag skall själv betala
      det."  Jag skulle också kunna säga: "För upp det på din räkning."
      Ty du har ju en ännu större skuld till mig, nämligen -- dig
      själv.

 20.  Ja, min broder, måtte jag "få gagn" av dig i Herren!  Vederkvick
      mitt hjärta i Kristus.

 21.  Det är därför att jag är viss om din lydaktighet som jag har
      skrivit detta till dig.  Och jag vet att du kommer att göra ännu
      mer än jag begär.

 22.  Och så tillägger jag: bered dig på att giva mig härbärge.  Jag
      hoppas nämligen att jag genom edra böner skall bliva skänkt åt
      eder.

 23.  Epafras, min medfånge i Kristus Jesus, hälsar dig;
 24.  så göra ock Markus, Aristarkus, Demas och Lukas, mina
      medarbetare.

 25.  Herrens, Jesu Kristi, nåd vare med eder ande.

Книго

[X]