Malaki, 1 Kapitlet
Israels otacksamhet mot Herren och dess
förakt för hans altare.
1. Detta är en utsaga, som innehåller HERRENS ord till Israel genom
Malaki.
2. Jag har bevisat eder kärlek, säger HERREN. Nu frågen I: "Varmed
har du då bevisat oss kärlek?"
Esau var ju en broder till Jakob,
säger HERREN,
och jag älskade Jakob,
3. men Esau hatade jag;
därför gjorde jag hans berg till en ödemark
och hans arvedel till ett hemvist för öknens schakaler.
4. Om nu Edom säger: "Ja, vi äro förstörda, men vi skola åter bygga
upp det ödelagda", så svarar HERREN Sebaot:
Väl må de bygga upp,
men jag skall åter riva det ned,
och så skall man få kalla det 'ogudaktighetens land'
och 'det folk, på vilket HERREN
evinnerligen vredgas'.
5. I skolen få se det med egna ögon,
och då skolen I säga:
'HERREN är stor
utöver Israels gränser.'
6. En son skall hedra sin fader och en tjänare sin herre. Om nu
jag är fader, var är då den heder, som skulle visas mig? Och om
jag är en herre, var är då den fruktan, som man skulle hava för
mig? -- så säger HERREN Sebaot till eder, I präster, som
förakten mitt namn. Nu frågen I: "Varmed hava vi då visat
förakt för ditt namn?"
7. Jo, därmed att I bären fram ovärdig spis på mitt altare. Åter
frågen I: "På vad sätt hava vi betett oss ovärdigt mot dig?"
Jo, i det att I tänken: "HERRENS bord behöver man icke mycket
akta."
8. När i fören fram ett offerdjur, som är blint, då räknen I sådant
icke för ont; när I fören fram ett som är lytt eller svagt, då
räknen I ej heller sådant för ont. Kom med något sådant till
din ståthållare, så får du se, om han tager gunstigt emot dig
och bliver dig bevågen, säger HERREN Sebaot.
9. Bönfallen alltså nu inför Gud, att han må bliva oss nådig. Kan
han väl vara eder bevågen, då I haven begått sådant? säger
HERREN Sebaot.
10. Ack att bland eder funnes någon som ville stänga tempeldörrarna,
så att I icke längre förgäves upptänden eder eld på mitt altare!
Jag har icke behag till eder, säger HERREN Sebaot, och till
offergåvor av eder hand har jag icke lust.
11. Från solens uppgång ända till dess nedgång är ju mitt namn stort
bland folken, och överallt frambäras rökoffer och rena
offergåvor åt mitt namn; ja, mitt namn är stort bland folken,
säger HERREN Sebaot.
12. Men I ohelgen det, i det att I sägen: "Herrens bord kan man
gärna försumma, och den spis, som gives därtill, behöver man
icke mycket akta."
13. Ja, I sägen: "Icke är det mödan värt!", och så handhaven I det
vanvördigt, säger HERREN Sebaot.
När I alltså frambären eder offergåva, då fören I fram, vad som
är rövat och vad som är lytt och svagt. Skulle jag hava behag
till sådana gåvor av eder hand? säger HERREN.
14. Nej, förbannad vare den bedragare, som i sin hjord har ett djur
av hankön, men ändå, när han har gjort ett löfte, offrar åt
Herren ett djur, som icke duger. Ty jag är en stor konung,
säger HERREN Sebaot, och mitt namn är fruktansvärt bland folken.
Malaki, 2 Kapitlet
Prästernas synd. Äktenskap med hedniska
kvinnor. Äktenskapsskillnad.
1. Därför kommer nu följande bud till eder, I präster.
2. Om I icke hörsammen det och akten därpå, så att I given mitt
namn ära, säger HERREN Sebaot, så skall jag sända förbannelse
över eder och förbanna edra välsignelser; ja, jag har redan
förbannat dem, eftersom I icke akten därpå.
3. Se, jag skall låta min näpst drabba eder avkomma, och jag skall
kasta orenlighet i ansiktet på eder, orenligheten efter edra
högtidsoffer; ja, I skolen själva bliva kastade i denna.
4. Då skolen I förstå, att jag har sänt till eder detta bud, för
att mitt förbund med Levi skall bestå, säger HERREN Sebaot.
5. Jag hade ett förbund med honom, och däri var liv och frid.
Sådant gav jag åt honom, för att han skulle frukta mig; och han
fruktade mig och bävade för mitt namn.
6. Rätt undervisning var i hans mun, och ingen orätt fanns på hans
läppar; fridsamt och redligt vandrade han i min umgängelse och
omvände många från missgärning.
7. Ty prästens läppar skola förvara kunskap, och undervisning skall
man hämta ur hans mun; han är ju HERREN Sebaots sändebud.
8. Men I haven vikit av ifrån vägen; genom eder undervisning haven
I kommit många på fall. I haven fördärvat förbundet med Levi,
säger HERREN Sebaot.
9. Därför har ock jag gjort eder föraktade och låga i allt folkets
ögon, eftersom I icke hållen mina vägar, utan haven anseende
till personen, när I handhaven undervisningen.
10. Hava vi icke alla en och samma fader? Har icke en och samma Gud
skapat oss? Varför handla vi då trolöst mot varandra och bryta
våra fäders förbund?
11. Juda har handlat trolöst, och styggelse är bedriven i Israel och
i Jerusalem; ty Juda har oskärat HERRENS helgedom, den som han
älskar, och de hava tagit till äkta kvinnor, som dyrka främmande
gudar.
12. Hos den man som så gör må HERREN utrota var levande själ ur
Jakobs hyddor, jämväl den som frambär offergåvor till HERREN
Sebaot.
13. Och ännu något annat gören I: I vållen, att HERRENS altare
höljes med tårar, med gråt och klagan, så att han icke mer vill
se till offergåvorna, ej heller med välbehag kan taga emot något
ur eder hand.
14. Nu frågen I: "Huru så?" Jo, HERREN var ju vittne mellan dig och
din ungdoms hustru, henne som du nu har varit trolös emot,
fastän hon är din maka, din äkta hustru.
15. Hava vi då icke en och samma skapare, den, i vilkens hand det
står, att vår ande bevaras? Och vad vill nu denne ene? Han
vill ju hava ett gudaktigt släkte. Tagen eder därför väl till
vara, så att ingen bliver trolös mot sin ungdoms hustru.
16. Ty jag hatar äktenskapsskillnad, säger HERREN, Israels Gud, och
att man höljer sig i våld såsom i en överklädnad, säger HERREN
Sebaot. Tagen eder därför väl till vara, så att I icke bliven
trolösa.
Malaki, 3 Kapitlet
Herrens dag skall snart komma, med
straff och med luttring.
17. I trötten ut HERREN med edert tal. Nu frågen I: "Varmed trötta
vi då ut honom?" Jo, därmed att I sägen: "Den som gör ont är
ändå god i HERRENS ögon, och till sådana har han behag. Ty
varför kommer icke eljest domens Gud?"
1. Se, jag skall sända ut min ängel,
och han skall bereda väg för mig.
Och med hast skall han komma till sitt tempel,
den Herre, som I åstunden,
ja, förbundets ängel, som I begären,
se, han kommer,
säger HERREN Sebaot.
2. Men vem kan uthärda hans tillkommelses dag,
och vem kan bestå, när han uppenbarar sig?
Ty han skall vara såsom en guldsmeds eld
och såsom valkares såpa.
3. Och han skall sätta sig ned och smälta silvret och rena det; han
skall rena Levi söner och luttra dem såsom guld och silver; och
sedan skola de frambära åt HERREN offergåvor i rättfärdighet.
4. Och Juda offergåvor och Jerusalems skola då behaga HERREN väl
likasom i forna dagar och i förgångna år.
5. Ja, jag skall komma till eder för att hålla dom, och jag skall
vara ett snarfärdigt vittne mot trollkarlar, äktenskapsbrytare
och menedare, så ock mot dem som förhålla dagakarlen hans lön
eller förtrycka änkan och den faderlöse eller vränga rätten för
främlingen, men icke frukta mig, säger HERREN Sebaot.
6. Ty jag, HERREN, har icke förändrats, och I, Jakobs barn, haven
icke heller hört upp:
7. allt ifrån edra fäders dagar haven I vikit av ifrån mina stadgar
och icke hållit dem
Vänden om till mig, så vill jag vända om till eder, säger HERREN
Sebaot. Nu frågen I: "Varutinnan skola vi vända om?"
8. Menen I då, att en människa får röva från Gud? Ty I röven ju
från mig. Åter frågen I: "På vad sätt hava vi rövat från dig?"
Jo, i fråga om tionden och offergärden.
9. Förbannelse har drabbat eder, men ändå röven I från mig, så
många I ären.
10. Fören full tionde till förrådshuset, så att i mitt hus finnes
mat, och pröven så, hurudan jag sedan bliver, säger HERREN
Sebaot. Förvisso skall jag då öppna himmelens fönster över eder
och utgjuta över eder riklig välsignelse.
11. Och jag skall näpsa gräshopporna för eder, så att de icke mer
fördärva eder frukt på marken; ej heller skola edra vinträd mer
slå fel på fältet, säger HERREN Sebaot.
12. Och alla folk skola prisa eder sälla, ty edert land skall då
vara ljuvligt, säger HERREN Sebaot.
13. I haven talat hårda ord mot mig, säger HERREN. Nu frågen I:
"Vad hava vi då med varandra talat mot dig?"
14. I haven sagt: "Det är fåfängt att tjäna Gud. Eller vad vinning
hava vi därav att vi hålla, vad han har bjudit oss hålla, och
därav att vi gå i sorgdräkt inför HERREN Sebaot?
15. Nej, de fräcka vilja vi nu prisa sälla; ty de som göra, vad
ogudaktigt är, bliva upprättade, de gå fria, huru de än fresta
Gud."
16. Men därunder hava också de som frukta HERREN talat med varandra;
och HERREN har aktat på dem och hört dem, och en minnesbok har
blivit skriven inför hans ansikte till åminnelse av dessa som
frukta HERREN och tänka på hans namn.
17. Och dessa, säger HERREN Sebaot, skall jag hava såsom min egendom
på den dag, då jag utför mitt verk; och jag skall skona dem,
såsom en fader skonar sin son, som tjänar honom.
18. Och I skolen då åter få se, vilken skillnad det är mellan den
rättfärdige och den ogudaktige, mellan den som tjänar Gud och
den som icke tjänar honom.
Malaki, 4 Kapitlet
HERRENS dag. Profeten Elias
tillkommelse.
1. Ty se, dagen kommer, och den skall brinna såsom en ugn. Då
skola alla fräcka människor och alla som göra, vad ogudaktigt
är, bliva lika strå, och dagen, den som kommer, skall förbränna
dem, säger HERREN Sebaot, så att varken rot eller krona lämnas
kvar av dem.
2. Men för eder, I som frukten mitt namn, skall rättfärdighetens
sol gå upp med läkedom under sina vingar. Då skolen I slippa ut
och hoppa såsom kalvar, som hava varit instängda i stallet.
3. Och de ogudaktiga skolen I trampa ned, ty de skola bliva såsom
aska under edra fötter på den dag, då jag utför mitt verk, säger
HERREN Sebaot.
4. Tänken på Moses lag, min tjänares, åt vilken jag på Horeb gav
stadgar och rätter för hela Israel.
5. Se, jag skall sända till eder profeten Elia, förrän HERRENS
stora och fruktansvärda dag kommer.
6. Och han skall vända fädernas hjärtan till barnen och barnens
hjärtan till deras fäder, för att jag icke, när jag kommer,
skall slå landet med tillspillogivning.
|